Hur ska man förklara den här känslan i ord?

Det här är allting än vad det är hemma, även om jag har 5 nära svenskar runt omkring mig varje dag. Solen lyser nu på min rygg och det är snart dags för den att glida ner i horisonten. Julen här har varit helt fantastisk och har inte liknat någon annan, och det är just det som jag älskar! Att allt behöver inte vara som det alltid har varit. Visst, vi har gjort ett traditionellt svenskt julbord, lyssnat på jullåtar, bakad lussekatter, klätt en gran, druckit glögg, och delat ut julklappar men vi har också badat med vilda delfiner, legat på en brygga under månens sken, dansat barfota på stranden vid en lägereld, fiskat från en båt, blivit fräknig och druckit litervis av vatten. 38 dagar har gått sen vi lämnade Vimmerby. Sån märklig känsla. Detta är att rekommendera till alla. Åk bara iväg. Till Norge som Australien. Se, utmana dig själv, samla kunskap, träffa människor, våga, chansa och sprid kärlek. Det är nästan så jag vill skratta åt dessa ord som låter så påklistrade men som är så sanna!

AUSSIE STYLE

Det är så mycket intryck och så många bra människor. Att jobba som housekeeper kanske inte låter så himla fräckt, men vad gör det? Det är ett roligt jobb och jag har gått in med en inställning som min vän Lovisa har berättat för mig. Hon städar hotellrum med en känsla att göra det fint för människor som ska bo där och koppla av, istället för att tänka hur tråkigt det är att skura väggarna i duschen. Idag är vi (jag Lovisa Laura och Madde) lediga tillsammans så vi passade på att gå och se delfinerna som kommer in till stranden kl 08.00 varje morgon. det var 5 vuxna och en liten bebis som busade och ville antagligen ha uppmärksamhet av de 100 människorna som stod längs strandkanten och knäppte med sina kameror och som med jämna mellanrum gav ifrån sig ett "naaaw! Look at the little one."

5 DECEMBER

Jag ser och hör att det är mycket snö hemma i Vimmerby, så se till att vira in er i filtar framför brasan med mängder av glögg, så ska jag smörja på ännu mer solskyddsfaktor och dricka ännu mer vatten. Inatt var det däremot världens oväder med storm, skyfall och åska. Det händer väl kanske några få gånger om året här. Lovisa och jag har börjat komma in i jobbrutiner och har träffat massa trevliga arbetskamrater. Så fort man träffar en människa här så hör det till att säga hej och fråga hur den mår. Är det inte för fint? :)

Nu sitter jag i min stora säng och lyssnar på Hanapee's podcast (som för övrigt är beroendeframkallande) men snart ska vi byta till personalboendet här på Monkey Mia, hoppas på aircondition iallafall!

Lollan, inom kort kommer jag ladda upp bilder på olika djur här, så hold on! Pusspåre.

RSS 2.0