en lång och underbar dröm

Sista kvällen som 21 år. Kom precis hem från en middag med tre tyska kompisar. Vi åt på en såå mysig mexicansk restaurang. Awh. Älska coriander. Sitter nu bekvämt i sängen med favvo spellistan, katten har premiär sleepover hos mig och jag häver lite vitt vin från flaskan då och då. På lördag kväll får jag krama om Madde i Brisbane. Drömde igår att jag glömde bort flyget och mådde så dåligt för det. Alltså ännu mindre tid att spendera med henne. Usch, hemsk dröm! 10 dagar tills mamma så snällt hämtar upp mig i Linket. Hade ju så gärnat velat hälsa på dig Lovisa, men det får vänta några dagar! Som sagt, Nya Zeeland och allt detta börjar lida mot sitt slut. Men jag känner att det är rätt. Jag slutar på topp och jag ser fram emot något nytt. Iallafall något annat. Som att åka hem och jobba ännu en sommar i Ostkakeboden. Kom och fika!!! Och att spendera tid hemma i den svenska sommaren. Då jag ska bada som aldrig förr, kolla på stjärnorna och tänka tillbaka till Nya Zeeland och allt jag gjorde då som bara kommer kännas som en lång och underbar dröm.

Det är en bra utekväll om man kommer hem med onda fötter, av converse.

Humör? Ja, men från att vara en sengångare och ligga i sängen mest hela dagen till att vara pepp på allt! Fråga något och jag säger ja! Ja till allt! Typ så. 
 
Tänker på just nu: att jag vill hitta på massa saker nu de sista veckorna. Vill inte låta pengar rulla runt i huvudet och hindra mig. Om jag vill göra/köpa något så ska jag inte tänka två gånger. Trust your instinct liksom. 
 
Det jag saknar: Amen ni vet det som värmer hjärtat extra mycket. Att krama om dig (famila och kompizar som läser) och asgarva så som man gör när man är en fnattmaskin och är lycklig fast man inte vet om det. Ah det saknar jag. Och ljusa kvällar. Här blir det mörkt runt kl 18. 
Det jag kommer sakna från Nya Zeeland: Jag vet att jag kommer sakna min frihet som jag har här. Har ändå spenderat väldigt mycket tid ensam och även om jag börjar tröttna på det så vet jag att jag kommer sakna det efteråt. 
 
Att man alltid vill ha det som man inte har... Hörde någonstans att vi är som mest nöjda och tillfredsställda precis innan vi gör någonting. Som t.ex att köpa något eller att åka någonstans. Att liksom se fram emot något! Det gillar hjärnan bäst. Sedan går det bara långsamt neråt i kurvan. Det fick mig att tänka till lite. Kommer såklart att sakna familjen här och den enastående naturen. Delade känslor.
 
Mycket kvällsenergi här.

try new things

 
 
 
 
 
 
 
 
Jag har på den senaste tiden gjort några "första gången" grejor. Har insett att det ger mig energikickar och adrenalin! Jag har till exempel ridit för första gången. På en strand dessutom! Jag blev nervös när jag skulle kliva på hästen men det slutade med att jag satt med ett leende mest hela tiden, plus att jag TRAVADE OCH GALOPPERADE. Fattar ni?! Jag har också dragit ut en tand på mellantjejen, åkt till fina ön Kawau, guppat runt i jättesalt vatten, drömt mardrömmar om olika killar som har funnits i mitt liv, alla i en och samma dröm?!, välkomnat hösten, ätit lamm och börjat gilla det, gått på bio och sett filmen Divergent som jag tyckte var såååå bra. Rös på hela kroppen ibland. Hittade en physalisbuske i trädgården!!!, jag har zumbat igen (älskar instruktörens energi, hon lyckas le nästan hela tiden!), har varit på födelsedagsfika, varit hemma med sjukt barn, köpt en svinsnygg jeansväst med luva, badat vid Long Bay , ätit spicy thaimat och druckit citronte. Kollat på Robins på svtplay och skrattat tills jag gråtit (se det!), skrivit brev och målat naglarna orange.

pure happiness


Helgfeeling

Jag mår bra! Men alla är vi upp och ner i moodet och jag är kanske bara är lite extra känslig när jag inte har träffat min familj och mina vänner på väldigt länge. Men jag är stark! Försöker iallafall intala mig det. På helgerna här i Nya Zeeland är jag ledig så jag åker ofta på mysiga marknader med Leonie, Caro och Pia, går på cupcakekurs, är barnvakt, äter god middag, har filmkväll eller så åker jag till stranden! Denna helg åkte jag till kuststaden Orewa där Petter bor och tanken var att surfa lite men vinden strejkade. Så vi hyrde varsin paddelboad istället och paddlade runt och hade det fint! Shopping, middag och öl i solen satte guldkanten. På kvällen åkte jag till två nyfunna vänner som tog hand om mig hela kvällen. Snällisar! Vi intog alkoholhaltiga drycker och kanske lite för mycket? Åkte in till thaa city och gick ut längs hamnen. Mycket rolig och dansig kväll! Innan jag började jobba här så hade jag ingen veckouppfattning. Var det onsdag? eller söndag? Varje dag var en helg! Men nu har jag rutiner och helgfeeling och jag gillareee!

20 minutes drive from my house


fredagstankar

Snart har jag varit här i Nya Zeeland i 4 månader. 4 månader kan vara både en lång period eller en kort period. Vet inte riktigt vart jag ska placera denna vistelse. Jag har gjort en fotobok på photobox.se om Nya Zeeland som jag blev sååå nöjd med! Vill titta i den hela tiden! Dock hade jag stavat fel på ett ynka litet ord som gjorde mig såhääääär irriterad, eftersom jag hade lusläst allt 43 ggr innan så allt skulle vara rätt. Ilandsproblem nunmer 31.
Det är mycket konserter i Auckland och det är ju alltid kul! Idag och imorgon spelar Mackelmore och Bruno Mars och i april spelar Jason Derulo och James Blunt. Många bra snubbar!
Idag är det fredag och det slog mig precis att jag inte har druckit alkohol på 6 veckor. Jag har inte satt gränser eller löften för mig själv, det har bara blivit så. En öl eller två har jag nog druckit men inte mer än så. Ju mer tiden går desto mer sugen blir jag på att vina, öla och stanna uppe hela natten lång, precis som min vardag såg ut för ett halvår sen i Coral Bay i Australien. Skrev jag halvåååår??

OHMY!

Dessa 3 veckor som har passerat har helt och hållet bytt roller!
Då: på ett trevligt hostel med vovve, superförkyld, lite hopplöst nere i humöret och tillbringade min tid mest i sängen med te, en bok och 2 filmer som jag har sett 2 054 gånger.
Nu: nyinflyttad hos en superfin familj med 3 små döttrar och katt (speglar mycket av min egen familj och barndom), jag tar hand om barnen och hemmet, kör biiiiil som jag inte har gjort på decenniers decenier, träffade Petter igen och vi gick på Bruce Springsteen som var jättejättebra (och då lyssnar jag knappt på honom?), jag har dansat zumba för att damma av mina tidigare dansskills (jag var inte alls så bra som jag trodde att jag skulle vara, heh...) och jag har upptäckt hur glad jag blir av barn och deras nivå. Igår satt jag och mellantjejen och asgarvade åt en barnbok som vi läste, tårarna sprutade och det slog mig då - när skrattade jag så mycket senast?
Jag kan ialf medge att jag mår bra och kommer nog att trivas här. Här är en låt som jag inte vill sluta lyssna på! Den gör ma glad! http://open.spotify.com/track/7zA5uqQbH7PRDu4F1WBWuq

Thames, mitt lilla smultronställe

 

Unikt

Idag gjorde jag en sak som jag gör väldigt sällan, mer åt aldrig-hållet. Jag blir sällan uttråkad eller rastlös. Jag skulle kunna sitta vid en sjö och bara glo. Har alltså inga problem med att sitta stilla. Chillaren själv. Men iblaaaand så går det till en gräns, som idag till exempel. Och jag bara gjorde det. Jag sprang en runda. Svårt att föreställa sig eller hur? Heh. Och det kändes så himlans bra! Att springa har aldrig varit min grej men när jag väl gjorde det idag så var det underbart. Efteråt var jag som en ny människa. Inte deppig längre, vilsen eller sugen på chips. Otroligt. Musiken som jag lyssnade på hade stor inverkan.Här får ni den handplockade inspolistan! http://open.spotify.com/user/maddesvensson/playlist/3IUHHR0EFWifTTQIFY1WHz

love makes you blind

När man reser i så här pass långa omgångar som jag gör så blir man alltmer blind. Blind för allt det fina som man ser och stöter på. Man har gjort resandet till en vardag och det är svårt att ta in allt. Hela natur/landslapsbiten som jag fullkomligt älskaaaar har sakta men säkert blivit "lagom" istället för helt sinnessjukt-mäktigt-magiskt som det var i början. Jag ska försöka tänka om, även om det är svårt, och mer njuta av varje liten stund.Om 3 veckor ska jag flytta in hos en familj i Auckland. Där ska jag bli barnens nanny samt hjälpa till med hemmet. Kommer bli intressant! Har alltid haft en liten tanke på att prova på att vara au pair, och nu ska jag testa det också! Så alla där hemma som jag saknar något otroligt, vi ses om ett tag.

SOUTH ISLAND

South Island, du var precis så mäktig som alla andra sa, om inte bättre. Vi har haft över lag väldig fina dagar med sol och värme, vilket har gjort alla turer och walks 100 gånger bättre, såklart. Vi kom iland till Picton som var en mysig by! Vi kände oss taggade att ha kommit till sydön och vi åkte vidare till fina Nelson och Motueka som bjöd oss på parkhäng, fin utsikt från Centre of NZ och Abel Tasman National Park där vi kayakade och vandrade. Mycket bra och härliga dagar! Vidare längs västkusten till Fox Glacier som var ganska häftigt. Gick runt i snöskor och tog 1000 bilder. Heh, turistfaktor: hög. Hade dock inte sett snö på två år. Det fanns också en väldigt vacker sjö i området, Lake Matheson där man kunde se enda till Mt Cook (NZ högsta berg) och vattenytan reflekterade berget så fint! En liten morgonfylla på det och vi drog vidare till Wanaka som var hur underbart som helst. Bussturerna till och från varje plats bjuder på "höga berg och djupa dalar".
Madde och jag har kommit till insikt med att vi verkligen "trivs bäst i öppna landskap." I Wanaka gick vi upp på Roys Peak som var otrooooolig! Det var sjukt jobbigt att gå upp där och känslan efteråt blev då bara mäktigare. En timme söderut kom vi till Queenstown som var enda kotte talar gott om. Och det blev ett av de bästa stoppen under NZ. Vi klättrade upp på Ben Lomands, hade två riktigt roliga utgångar, träffade Lynley och Herman som jag bodde hos i Perth, åt den omtalade Fergburgern och vi vinade såklart i takt med en solnedgång. Bra betyg! Lake Tekapo gav oss regn och rehabtid då vi mest sov och tittade på film. Sånt är så behövligt när man i övrigt har så många nya intryck och snurr i tankarna. Igår kom vi till VACKRA Mount Cook Village. Här har vi gått genom Hooker Valley där vi på nära håll såg NZ högsta berg.
Vi har två stopp kvar tillsammans (Christchurch och Kaikoura) innan fina Madde beger sig hemåt. En del av mig vill följa med henne hem till Sverige. Hem till hemma! Snart är det 5 månader som jag har varit borta, bara den här gången. Inga ord kan beskriva vad dessa månader har betytt för mig, men jag kan säga att det är sååå mycket roligheter och utmaningar, blandat med en gnutta hemlängtan och saknad.

NORTH ISLAND

Med raketfart har Madde och jag tagit oss igenom Whitianga där vi granskade Hot water beach, hade en jätterolig utgång (ni vet en sån där med flippflopps, inget smink och mjukiströja) dansade hele natta. Rotorua överraskade oss med Wai-o-tapo som hade coola Mud pools och ångande färgglada vatten, visst låter det skumt? Hobbiton var hur mysigmt som helst med sina små söta hus och magnifika landskap. Även att jag inte har sett alla filmer så var det jättekul!
Waterraftingen var otroligt rolig, även att jag under 7-meters-vattenfallet helt glömde bort instruktiornerna och höll på att strypa Madde med min paddel...heh. På kvälla så åkte vi till Maori Village där man fick ta del av Nya Zeeland kultur och hur urbefolkningen levde. Så intressant och mysigt! I Taupo gick vi på vandring till Huka falls och babade i varmvattens källor från närliggande vulkaner.....uhhhh lalaa.
Just nu sitter vi på bussa från Tongariro National Park där vi har vandrat upp på det 1886 m höga beget. Näääästan lika högt som Kebenikajse skulle man kunna säga! Det var olika vulkaner runt om som faktiskt hade ett utbrott 2012! Riktigt cool miljö trots att vi vandrade i störtregn och kraftig blåst. Moln överallt men vad gjorde det, vi fixade det och fick känna på lite extremare förhållanden! HUH! Ikväll anländer vi till Wellington, NZ huvudstad. Puss!

1 januari 2014

2013 har varit ett fantastiskt år. Jag har sett mer av världen än jag någonsin har gjort tidigare. Jag har utvecklats som person och blivit ännu mer självständig och självsäker. Att resa har gjort mig gott. 2013 blev mitt år. För ett år sedan firade jag nyår i Monkey Mia hos Madde. Två år i rad har jag alltså spenderat jul och nyår hemifrån. Aldrig någonsin har jag haft så mycket hemlängtan som just i december 2013. Julaftonen i Auckland var jättekos! Jag och min kompis Madde från Skellefteå åt bbq på balkongen med alla andra backpackers på hostelet. Därefefter gick vi till ett bostadsområde där alla hus hade julbelysning överallt. Taken, trädgården, fasaden osv. American feeling! Vi gick sedan av en slump förbi en kyrka och deltog ett tag i midnattsmässan. Även i år har jag massor utav nyårslöften, många som är samma som föregående 10 år, heeh.

"You have angels above you"

Raglan är en mysig, liten hippie-surf stad som jag nu efter en vecka börjar gilla ganska mycket. En tysk tjej som jag träffade i Paihia följde med mig hit men nu har hon åkt vidare till ett wwoofing-place! Det betyder att man jobbar på en organisk gård och hjälper till med allt möjligt; djuren, trädgården, barnen osv och får därmed boende och mat varje dag. Man blir som en del av familljen!Vi har provat att surfa lite varje dag och i början kändes allt hopplöst. Jag insåg vad lite tålamod jag hade! Igår var den dagen då det gick allra bäst. Jag lyckades stå upp på brädan och var så himlans lycklig!Hostelet Solscape som vi bor på är helt underbart. De små gästhusen är gamla tågkabiner, små hytter liksom! Det finns stora vita tält som man också kan sova i, det finns ett grönsaksland, stenugn för pizza, världens vackraste view över havet och förut idag provade jag på yoga. Raglan är allt bra fint! Ikväll spelar Jonah livemusik på Yat club och om 4 dagar möter jag upp Madde i Auckland! Dessutom har jag kanskeee fått jobb! God jul allesammans!

Memories of gold

Paihia har varit så fantastiskt!!! Detta är ett av alla små smultronställen som jag har fått ta del av under mitt resande. Vart kommer jag bosätta mig? Hur ska jag kunna välja?? Såklart lutar det åt den svenska marken, så jag antar att jag får pryda mina väggar med foton av alla dessa fina platser. Jag har jobbat på ett hostel här och därmed fått boende för två veckor. Jag har delat rum med andra backpackers som jobbar här och vi har knytit så fina band. Får endast vara tacksam för alla grymma stunder vi har haft tillsammans, för förr eller senare måste man säga hejdå eller själv åka vidare. Imorgon åker jag och Emer till Raglan, som är känd för sin surfing! Jag ska alltså för första gången ta lektioner för att stå på en bräda. Spännande!!! Efter ca 8 månader i Australien så tror jag att det är på tiden att go all in. Hejhjärtat.

När man släpper taget tar man steget

Ligger på stranden i Paihia, Bay of islands och jag gillar den här plstsen. Det är en liten mysig hippiestad som mest är känd för sina 144 öar och delfiner runt om. Så igår, när jag vaknade efter en väldigt rolig utekväll på hostel-puben (det var bra livemusik, så det var därför), så hoppade jag iallafall på en båt som tog oss européer runt om öarna, till bland annat fina ön Russel. Vi letade också efter vilda delfiner och visst hittade vi dom! Väldigt lekfulla och nyfikna så vi fick simma med dom en stund. Dock var det ett äldre franskt par som gjorde bomben och skrämde iväg delfinerna. Det var allltså några som inte hängde med på instruktiornerna...men jag var nöjd ändå för jag fick några riktigt bra bilder när de hoppade :)Imorgon åker jag till den nordligaste toppen av Nya Zealand, Cape Reinga.

end of a beautiful story

Jag befinner mig just nu i Monkey Mia, 7,5 h med bil söder om Coral Bay där jag jobbade i nästan 2 månader med städ, disk och café. Emma, Julia och Felicia åkte samma dag som mig, fast de flög enda ner till Perth. Hanna är kvar i underbara Coral bay. Det är verkligen en av de vackraste platserna som jag har sett. Det absolut turkosa vattnet och dessa stora sanddynor som omger den lilla staden. Alla minnen som jag samlade på mig där är verkligen så fina, galna och otroligt roliga. Jag, Emma och Julia bodde tillsammans i ett litet ruckel, men det blev som en del av den avslappnade stämningen. Efter några timmar i housekeeping kunde man gå sin korta promenad till stranden och snorkla bland firrar och korallrev. På kvällen kunde man ta med en filt till stranden och granska alla stjärnor där uppe, men också alla som föll undan för undan. Det har blivit en del önskningar. Alla stjärnor i Australien är så mycket tydligare än i Sverige. Det finns så många fler på något sätt. Så nu är jag alltså tillbaka i Monkey Mia där Madde och Kristoffer bor och nu har jag också fått träffa vovven Selma som är en gosegris samtidigt som hon kan vara en riktigt jobbig busunge. Om tre dagar flyger jag och Madde ner till Perth där vi ska spendera några dagar tillsammans. Jag ska visa henne mina smultronställen och vi ska bo i fina Fremantle. Den 20 november flyger jag till Auckland som ligger på den norra ön av Nya Zeeland. Jag är så förväntansfull! Ett nytt land, nytt kapitel av denna resa och jag kommer börja på egen hand. Som längst på egen hand var i Melbourne i en vecka. Annars har jag hela tiden hängt ihop med Lovisa, Emma, Sara eller Madde. Att resa är det bästa jag vet. Innan jag började denna resa så sa jag att jag skulle plugga till hösten 2014, men nu är jag inte så säker längre. Alltingt kan ske.

October, 18

Vi är redan i mitten av oktober och jag känner att jag kommer sakna Coral Bay när väl detta kapitel är över. Mina sista arbetsdagar tar form. Om en månad flyger jag ut ur landet och får inte komma tillbaka igen för att jobba. Lite sorgligt men när man väl stänger en dörr så öppnas en annan. Klyschaaaa'Emma fyllde 21 i måndags och både jag, Julia och Emma var lediga fram till eftermiddagen så vi åt mysfrulle, svingod chokladtårta, sjöng en egengjord rap-låt för Emma, gick till Shark Nursery och kollade på ett 30-tal hajar som simmar längs stranden. Vi har också haft ett undervattensparty på backpackerhostelet. Man klädde ut sig till allt ifrån brännmagnet till Triton. I tisdags på min lediga dag vaknade jag av att någon knackade på dörren och skrek "Caroline! You're late for work!! Come out here!" jag flyger upp och får panik. Öppnar dörren och där står Madde med en kamera i mitt nylle. Jag börjar bara skratta av chock. Hon är så himla suprisig! Hon hade åkt 6 h norrut för att träffa mig lite, jag blev så glad! Vi åkte på en båttur och fick snorkla bland massa fina korallrev, med 4 m breda Manta Rays, stora lodgehead sköldpaddor, 2 meter långa hajar, en delfin och från båten kunde vi se 2 humpback valar. Helt otroligt!

Coral Bay


Tidigare inlägg
RSS 2.0