I backspegeln

För exakt ett år sedan så åkte jag till Nya Zeeland, och för två år sedan åkte jag till Australien för första gången. DEEEAAAAR. Och exakt just nu är jag också på resande fot. På bussen. Från skolan. Från en destination. Till en annan. Same same? 
Men det är ju bara för himla coolt att titta tillbaka ibland. Eller okej, jag gör det jämt. Jag blir så glad då. Bläddrar i arkivet både i datorn och i hjärnan. Det står högt på nöjeslistan att rota igenom arkivet och såsmåningom få ihop bildböcker som aldrig tycks vilja bli klara. 
 
Så för ett år sen landade jag i Auckland och den frihetskänslan var så enorm. Jag var liksom så lycklig, inifrån och ut! Jag hade bara mig själv och hade där uppnått något fint (förstår jag nu efteråt). Allt var nytt och jag älskade den stunden. Inget var ännu påbörjat och jag kunde ju inte ens ana att det som jag skulle få vara med om skulle bli så fantastiskt bra. Guuuu na mej. 
 
Men för två år sedan började ju något ännu större. Resan till Aussieland och allt därtill var ju faktiskt början på vart jag befinner mig idag, på så många plan. Då ville jag ut, ut, ut och bort, bort, så mycket som möjligt. Hemlängtan, vad var det? 
 
Idag råå, snart har vi våra betyg i handen och de kan avgöra hur min vår ser ut. Jag tänker oftast i månader, ett halvår som mest. Det är nog för att jag tänker att allt kan hända, och då är det så det blir.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0